...
Ibland tror jag att jag faktiskt förstått vad som hänt.
I nästa stund slås jag av en total känsla av overklighet.
Det är märkligt.
Jag vill inte tro att det är sant.
Samtidigt måste jag acceptera det som en sanning.
För det är vad det är.
Det är dagens tragiska, sorgliga, obegripliga, overkliga sanning.
Vad jag vet och känner starkare än något annat är att jag, vad som än händer, aldrig någonsin vill titta tillbaka på denna tid och ånga att jag inte var hos honom mer, vad som än händer...
Det har blivit den starkaste ledstjärnan i min vardag...
Det har varit en tuff vecka, och än är den inte över.
Jag känner att jag är slut, både fysiskt och mentalt.
Men vad ska jag göra?
Det är bara att bita ihop! Vi har lång väg kvar...
En underbar och mycket klok vän till mig skrev följande rader till mig.
Vad som än händer Nina, kommer ni aldrig att mista er kärlek.
Den kommer alltid att finnas kvar. Vad som än händer.
Så lev med varandra, här och nu. Finns där, skratta och gråt.
Gläds att ni fann varann, att er dröm blev sann, att ni har varann.
Även dessa rader har blivit något av ett mantra som ljuder i mitt sinne och i mitt hjärta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Mina tårar rinner då jag läser dina rader och jag känner så mycket med er.
Varför skulle detta hända er och varför just nu då ni precis hittat varandra och var så lyckliga.
Livet är grymt ibland och man förstår inte riktigt vad som är meningen med allt som sker.....
Ni var så jättefina på bilden du visade i det förra inlägget, bilden riktigt strålade av kärleken som finns mellan er. Arnold såg riktigt bra ut i sin korta frisyr. Han har så fin skallform så han ser bra ut även utan hår.
Håller tummarna för att behandlingen tagit denna gång och att Arnold så småningom kommer att bli bra. Ni har ett tufft halvår framför er, men med varandras hjälp så ska ni klara det!
Och Nina, kom ihåg att ta hand om dig själv också mitt i allt för annars så orkar du inte och vem ska då vara Arnolds stora stöd?
Kram Anita
Till dig.
http://www.hasanyonetoldyou.com/
Kram C
Många varma kramar till er...
Hej vännen!
Vad ska man säga? Jag blir ledsen och bestört av att läsa om vad som har hänt! Önskar att det fanns nåt jag kan göra för er - man känner sig rätt så hjälplös.... Kärlek är stark och ni har varandra och jag är säker på att ni tar er igenom detta tillsammans! Ni har även många vänner som tänker på er!
GRATTIS till förlovningen! Att ni 2 är helt rätt för varandra gick inte att ta miste på när ni var här!
Skickar våra VARMASTE KRAMAR till er båda och hälsa Arnold från oss!
Det var riktigt fina ord som din vän skrev och så sanna! Ta vara på all tid tillsammans! Ni finns i mina tankar! KRAM
Hej jag hoppas att allt ska ordna sig för er. Kramar från Therese och Sortguld Oliwer.
Skicka en kommentar