tisdag 7 oktober 2008

En månad av saknad.
För evigt i mitt hjärta.
Jag älskar dig.

15 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken fin bild.
Ni hade verkligen något speciellt.
Kram/elli

Anonym sa...

Åh, himla fin bild. Tänker jättemycket på dig och har följt bloggen i några månader, dock utan att kommentera. Jag har glädjats, gråtit, tänkt mycket på dig/er och så gråtit lite mer.

Nu kände jag att jag bara måste skicka iväg några små meningar. Er kärlek har bara strömmat ut från blogginläggen, både de "tidiga" och de som publicerats senaste månaden. Ni hittade något speciellt, en sådan där stark kärlek - som många nog aldrig får uppleva.

Jag är glad att du fortsätter blogga och kommer följa dig på den ibland raka, ibland krokiga, stigen framåt. Stor kram!
/En Anna från gamla AoH-tiden

Anonym sa...

Vilken fin bild, den säger mer än 1000 ord..
~kram Mia~

Anonym sa...

vilken underbar bild! Våra tankar är med Dig...

Anonym sa...

Underbar bild, mina tårar rinner. Varför fick du inte behålla honom????!! Så sorgligt! Men du, er kärlek var stor! Alla får inte ens uppleva det ni hade! Tusen kramar, Anne-Lie, Jack och Micka

Anonym sa...

Tänker på dig och följer din blogg. Denna bild sa allt.....tårarna rinner Kram till dig!

Anonym sa...

Vilken härlig bild! Stora vantar i vintertid.

Tänk vad tiden går fort ändå. En månad.

Största kramen!

Anonym sa...

Tänker på dig!

Anonym sa...

Verkligen en fin och speciell bild! Tänker ofta på hur du har det!/Kram

Anonym sa...

"Den vackraste stunden i livet var den när du kom"

Mina varmaste kramar.

Anonym sa...

Tänk att det redan gått en hel månad..
Vilken vacker bild och vilka fina rader du skrivit.
Tänker på er!
Kram, Anna E

Flitiga Lisas sa...

KRAM från Christina & Emil

Anonym sa...

Kram/Maria (Håller tummarna för att du och Bailey ska ha något mer att fira snart ;-)

Anonym sa...

En bild säger mer än miljoner ord... Så orättvist att ni inte fick fortsätta vara tillsammans här! Tänker på dig varje dag, fast vi inte känner varandra. Många småländska kramar från mig.

Anonym sa...

Åhh Nina jag vet inte vart jag ska börja...jag googlade runt lite eftersom jag själv har en helt underbar flatte tös på 16 månader...och hamnade på din sida.
Så fint, så vackert, sån kärlek med hopp,lycka, känslor, hundar och eran underbara tillvaro i huset...men ändå ett tungt moln hängande över er...som ett regn eller åskmoln man inte vet hur det kommer att te sig eller vad det kommer innebära...
Jag grät mig igenom hela din blogg och läste den från början till slut...jag finner inga ord.
Trots att jag jobbar aktivt som certifierat medium sen 8 år tillbaka själv är jag 33 år.
Vet inte hur mkt du tror på allt inom det mediala osv men om jag bara kunde förnimma en känsla från dom på andra sidan så hade jag gjort vad som helst för att göra det för dig...få dig att känna, höra eller se. Dom har det bra, dom är inte ensamma och någon från Arnolds nära och kära har säkert mött upp honom, tagit hans hand och följt honom. Man har inte ont, man ser inte hemsk ut utan ser ut som när man mådde bäst enl sig själv. Jag blir så ledsen när man verkligen känner er gränslösa kärlek och vet...att du inte fick behålla honom erat liv igenom.En kärlek som er är få som får uppleva.
Du/Ni har verkligen berört mitt hjärta idag och förmodligen är det något jag själv åxå ska reflektera över. Har själv mist många nära familjemedlemmar.
Du underbara lilla tös, ifall du vill fråga eller nå mig eller om jag kan göra något för dig så kan du nå mig på mail. Jag poängterar att jag INTE är ute efter gratis reklam,pengar eller ngt annat varav jag bara skriver min mail. nettizzz@msn.com

***All tanke och kärlek till dig, era vovvar,hans familj och alla era/hans vänner***