Dag + 130

Söndag tycks ha blivit min bloggdag. Veckan har rusat förbi med galet långa men även roliga arbetsdagar. Arnold har varit på provtagningar och sjukgymnastik och känner sig jättebra.

På fredagkväll styrdes bil och husvagn mot Umeå. Jaktprov med Peak stod på lördagens agenda. Helgen startade dock dåligt då vi inte fick igång värmen i husvagnen då vi väl skulle stanna för natten. Jag kastade några vattenmarkeringar under tiden som Arnold pysslade i vagnen. Detta slutade med att vi fick lägga oss fullt påklädda under täcket och med två blöta hundar i samma säng medan temperaturen utomhus nådde minusstrecket. *brrrr*

Nåja. "Imorgon är en annan dag" heter det väl. Igår, lördag vaknade vi hyfsat utvilade trots allt och kunde konstatera att Peak inte fått vattensvans som var min största oro. På provplatsen mötte vi många nya och gamla bekanta och hade en jättetrevlig dag.

Peaks insats för dagen var godkänd men inte mer än så. Jag kände inte riktigt igen min hund. Han kändes loj och travade under sökarbetet på fältet. Han stötte på en duva, vilket han aldrig apporterat förr och denna plockade han glatt upp men la ner på backen efter några meter och nosade lite och tog sedan upp den igen och kom in till mig. Han stod även och tvekade i några sekunder över kaninen. Vid vattenmarkeringarna hoppade han inte i med ett magplask som han brukar utan tvekade lite och klev sedan försiktigt i och hämtade markeringarna.

Han löste alla uppgifter på ett bra sätt men dessa två skönhetsfel gjorde att priset trots allt drogs ner till ett andra pris. Jag vet inte om jag ens ska försöka mig på någon bortförklaring eller ursäkt. Det som känns närmast till hands är väl viltovana och brist på vattenträning denna säsong. Jag vet inte. Dock känns inte dessa brister i dagsformen som något jag behöver oroa mig det minsta för utan de kommer nog att ge med sig allteftersom säsongen lider.

Vid den muntliga kritiken fick jag höra att jag hade en mycket lugn och trevlig hund och ett utmärkt fotgående. Det kan jag garantera var den första och sista gången jag får höra de orden på ett jaktprov. Jag har knappast lugna hundar och inte heller presterar vi något utmärkt fotgående på jaktprov. Bägge är heta som attan men dock väl i hand. En mycket uppskattad komplimang var dock att domaren tyckte att jag förde Peak på ett mycket trevligt sätt. :)

Protokoll

Samarbetsvilja: Mycket lyhörd inför sin förare. Förs med små medel. (5)
Sökarbete: Arbetar mycket målmedvetet i hela marken (5)
Fart: Fint terränganpassad (5)
Uthållighet: Utmärkt (5)
Näsa: Följer upp vittringar föredömligt (5)
Dirigerbarhet; Lättstyrd (5)
Markeringsförmåga: Koncentrerad och uppmärksam (5)
Skottreaktion: Lugn och fin (5)
Stadga: Fast i skott. Enstaka gnäll i passivitet utan att störa (5 och 4)
Apporteringslust: Inte hundraprocentigt spontan. Behöver en del stöd. Bra inlevereringar (3 och 4)
Apportgrepp: Korrekt i alla avseenden, trevliga avlämningar (5)
Simteknik: Simmar bra (5)
Vattenarbete: Skulle önskas mer direkt i vatten (4)
Hundtolerans: Inga problem (5)
Sammanfattanade kritik: En mycket tilltalande hund som balanserar samarbetsvilja och självständighet på ett mycket bra sätt. Belastas idag något av spontanitetsbrist. Mycket trevligt förd.


Idag har vi avnjutit en skön dag på gården. Mamma och pappa var hitbjudna på morsdags-grillning. En härlig dag som lett till att jag nu har tre sovande flockmedlemmar omkring mig. Veckan som kommer innebär främst en nervös väntan på provsvaret gällande chimerismen. Kanske får vi svaret imorgon. Det känns som att den kommer att visa åt vilket håll vi är på väg. 93% donator senast. Vi vill inte att det ska ha sjunkit. Om det ligger kvar därikring känns det som att vi får leva vidare som vi gjort de senaste veckorna. Har det ökat betyder det jippeeyy. Har det sjunkit måste vi nog bereda oss på att denna mardröm är långt ifrån över. Arnold har inte haft/har någon GVH vilket gör att vi nog i ren självbevarelsedrift anar och fruktar det värsta. Tyvärr.