torsdag 15 november 2007


Som jag utlovat så följer här mitt livs tredje blogginlägg, mycket nöje!

Efter nästan en veckas skön hemmavistelse så har vi återigen i tisdags blivit inlagda för att starta en ny omgång med cellgifter för att fortsätta döda de sista elaka leukemicellerna.

Det känns bra att komma igång, man börjar se slutet på sjukhusvistelsen här i Luleå, eller på Sunderby sjukhus där jag ju ligger. Med lite tur så kanske detta blir den sista behandlingen här i sunderbyn. Sen får vi åka till Umeå och börja nästa steg där, lika bra att få göra bort allting så att man kan få återgå till en mer normal vardag (så normal den nu kan bli första tiden efter transplantationen). Det kommer efter transplantationen att bli en evig flykt undan elaka baciller i några månader så att man inte får någon förkylning eller liknande som faktiskt kan vara direkt livshotande. Men det är lätt värt att vara hemma på gården och vara isolerad i några månader för att sedan kunna leva tillsammans med min underbara älskade i ytterligare en sisådär femtio år som jag tänkt mig.

Förra veckan kom Nina på den underbara idén att jag skulle bjuda hem några kompisar på en bastu och sedan se hockeyn som var på söndag, Sverige mot Finland i karjala cup. Sagt och gjort, tre grabbar kunde komma och det blev en riktigt trevlig kväll. Om ni läst Ninas tidigare blogginlägg så stämmer det, vi satt i bastun fyra killar med tända ljus och hade det riktigt trevligt. Det är länge sedan jag träffade dem allihopa samtidigt och det var riktigt skönt att få en grabbkväll med killsnack. Ja skönt att bara få träffa dem helt enkelt. Tack för att ni kunde komma Jonne, Matte och Rickard. Det betydde mer för mig än ni kan ana. Kvällen blev ju inte sämre av att Sverige vann. Synd att du Magnus inte kunde komma men jag förstår mycket väl, du har fullt upp på ditt håll.

Nu tänkte jag berätta för er om hur otroligt spännande mina dagar kan se ut här på sjukhuset. *haha*

Ofta börjar dagen med frukost omkring halv nio, jag brukar ta en lite längre sovmorgon än de övriga inlagda patienterna som verkar vara uppe med tuppen. Nackdelen med det är att ofta så är frukosten bortdukad och urvalet är betydligt mindre då tror jag. Men efter lite prat med någon av de trevliga sköterskorna så löses det alltid på ett bra sätt och jag får min frukost. Numera när vi har Internet på sjukan så sitter jag vid datorn en hel del. Jag har mailkontakt med bl.a några som genomgått samma resa som jag/vi är inne på. Tack för all info Roine & Stefan!

Vid kl elva så börjar två timmars tv-tittande, första timmen så handlar programmet på tv4 fakta om poliser i Usa och England som jagar brottslingar och det blir väldigt ofta biljakter som är ganska kul att titta på. Måste tillägga att det finns fruktansvärt mycket dumt folk. Andra programmet är på national geographics och handlar om byggandet av extrema maskiner eller byggnader. Kul att se hur det går till att bygga en oljetanker, passagerarfartyg eller höghus som sträcker sig uppemot femhundra meter. Enligt mig borde de inte kunna flyta, fascinerande.

Runt kl tretton till fjorton någon gång så brukar jag…
Nej, men vänta, jag glömde att kl halv tolv så kommer lunchen och då är man inte alltid så sugen på mat efter att ha ätit frukost tre timmar tidigare och inte ha gjort så mycket fysiskt. Sen så har jag ofta även besök av mina kära föräldrar eller syster på förmiddagarna.
Tillbaka till kl två, om allmäntillståndet är lite sämre så brukar jag tvinga mig själv till att sova ett par timmar. Om jag är pigg så brukar jag ta en promenad på en timme runt eller omkring sjukhusområdet.
Nina brukar komma senast vid fem-tiden och förgylla vardagen, det är alltid skönt att se henne stiga in med ett leende på läpparna, det blir jag varm i hjärtat och själen av.

Eftermiddagarna kan ofta vara rätt olika beroende på om jag är isolerad eller inte. Om jag är isolerad så blir det ofta en promenad runt sjukan och sen en film eller lite serie tittande på kvällarna. Om jag inte är isolerad och vi har möjlighet så brukar vi åka och hälsa på någon om det inte medför alltför stor risk. Tyvärr så är det svårt att hälsa på kompisar som har barn eftersom barn ofta har väldigt aggressiva bakterier och tyvärr är de ju ganska ofta förkylda eller bär på något. Många av våra kompisar har barn så det begränsar tyvärr vilka man kan hälsa på.

Fredagskvällen är alltid bokad och ser alltid likadan ut. Pizza och idol. Nina är ett jättestort musik-fan vilket innebär att kl åtta sitter hon alltid bänkad framför tv:n och tittar på idol. Detta har medfört att jag också har börjat följa programmet frekvent trots att jag inte alls förstår om det är bra eller inte. Jag bedömer nog på helhetsintrycket och fattar inte ett dugg när Nina nämner att de sjöng falskt i första versen eller inte klarade av tonhöjningen i refrängen. Menmen så är det, kul har vi och det är ju det viktigaste.

Efter detta inlägg så vet ni hur min nuvarande vardag kan se ut, kanske inte det allra roligaste man kan tänka sig men på något sätt så flyter dagarna på och det gäller att acceptera hur det är just nu. Det är verkligen märkligt hur tiden trots allt rinner iväg varje dag, fast att man egentligen inte gör något, bara ligger som en grönsak till och från, eller vad säger du Stefan? ;)

Vår vardag är egentligen inte dålig utan jag tror faktiskt att vi har det så bra som man kan ha det medan man går igenom något sådant här. Vi har också enormt mycket stöd och hjälp från våra närmaste vilket betyder otroligt mycket. Som jag skrev tidigare så har jag tänkt leva i femtio år till och då får jag och Nina ta igen detta året.

Jag vill i detta inlägg också passa på att tacka och hissa min älskade sambo som varenda natt sover på en madrass på golvet eller bredvid mig i en åttio cm säng (den är iofs eldriven vilket kan vara kul, dock inga fula tankar nu). Hennes vardagar består av att arbeta sina ca 4 timmar per dag, hon är en ambitiös och driven tjej och att bara få jobba deltid är jättejobbigt för henne. Efter jobbet träffar och sysselsätter hon hundarna så att de inte blir helt odrägliga om de inte får göra något. (Vill passa på att tacka Ninas mamma som tar den största bördan med hundarna, hon har ju inte bara hand om våra utan även om sina två egna, tack, det betyder jättemycket för oss). Efter det kommer hon till mig på sjukan och stannar över kvällen och natten. Nina har det lika jobbigt som mig, jag ligger ju bara i en säng medan hon får stressa runt för att försöka hinna med allt och ändå ha dåligt samvete för att det är omöjligt att hinna med precis allt. Du är min stora idol och kärlek och jag kommer älska dig för evigt. Tack för allt du gör för mig, det betyder mer än du förstår.

Slutligen så tänkte jag utmana er alla, jag tycker att det har varit lite dåligt med kommentarer i bloggen på sista tiden så min utmaning består i att alla som är in och läser tar och skriver en kort kommentar (eller lång om man hellre känner för det). Ni behöver inte skriva nåt särskilt, skriv bara att ni varit in och läst, det är kul att veta att någon läser. Sen som vi nämnt tidigare så får ni gärna skriva vem ni är naturligtvis så vi slipper gissa. Era kommentarer är en väldigt uppskattad del i min och Ninas vardag ska ni veta.

36 kommentarer:

Anonym sa...

Ja du Arnie, och Nina, ni vet ju att jag läser, men utmanar ni så måste jag ju naturligtvis anta utmaningen. Jag kikar in varje dag efter nya nyheter..:) Tack för ikväll, var jättetrevligt med mat och prat. Vi ses snart igen! *Kramar*

Anonym sa...

Jag läser alla inlägg, men är dålig att kommentera =). Härligt att läsa at tni är så positiva, det kommer ni långt med oxh jag är säker på att du fixar detta och att du får minst 50 år till med Nina =).

Anonym sa...

Jag antar utmaningen Arnold;) Innan jag går & lägger mej varje kväll brukar jag ha som rutin att kolla in eran blogg för att se om ni uppdaterat, kul att du skrivit ett inlägg idag... du skriver jätte bra! Intressant att få en liten inblick i din nuvarande vardag, du är stark!

Håller tummarna för att du ska slippa alla elaka baskilusker. Hälsa till Nina att hon finns i mina tankar. Kram Anneli (Hissjö)

Anonym sa...

Jaha, klart att jag skriver ett inlägg när man blir beordrad så där :-). Fortsätter följa eran resa. Hoppas sista kuren cellgifter gör susen nu och håller tummarna att allt går bra i Umeå sedan. De där med Tromb låter ju spännande...

Kramar

Anonym sa...

Ja ni, ni vet ju att jag kollar eran blogg ca 5-25 ggr om dagen :)
Tack för de fina orden. Hundarna har det bra och som jag sagt tidigare med lite extra promenader får jag ( förhoppningsvis)ner de extra kilon som jag har :)

Jag sitter här med många djupa tankar men får inte det nerskrivet. Men ni vet ju hur viktig familjen är för mig och ni vet att vi finns här för er.

Vi ses i morgon kväll.

Stor kram till er båda

Anonym sa...

Vi følger også med på hvordan det går med dere. Er veldig imponert over hvordan dere skriver, fantastisk flinke til å formidle ord begge to! Og mange flotte, stemningsfulle bilder. Man setter litt mer pris på det man har, når man leser deres blogg! Rikke hilser spesielt til bror Peak. Hilsen Clyde, Rikke og Line

Anonym sa...

Tjenixen!
Tänkte tipsa om att Glamour också går på tv mitt på dagen! =) Fast det är lika bra att inte börja kolla, för det finns risk att fastna.... Kan du inte utmana Nicke att skriva ett blogginlägg också?? Det skulle vara skoj! =) Hoppas ni får en trevlig Idolkväll och en trevlig helg! Kram!

Anonym sa...

Hoppas att det går att lämna kommentar nu för tidigare har jag inte lyckats.
50 år låter bra! :-)
Kikar in här varje dag för att se om ni uppdaterat. Denna blog är 1:a på min blogtopp, ni skriver så bra.
Ha en bra helg!
PS. Jag vet inte heller vem som sjunger falskt i IDOL, du är inte ensam :)

Anonym sa...

Att sitta vaken vid den här tiden är helt nytt för mig! :) Inte minst om man betänker att jag alltid varit kvällstrött...ni minns väl förra julen? Alltså då ni kom förbi med bullar vid typ halv åttatiden och jag stod inlindad i täcke eller liknande eftersom jag sov? Visserligen var jag ju gravid då, så jag får väl skylla på det. Men detta, att sitta vid datorn kl. 01.30 (och vaken dessutom, hehehe) tar ändå priset. Har just matat sötungen första svängen för i natt och nu sussar båda mina älskade i sängen. Blir så glad av att läsa era inlägg...för mellan raderna, bortom allt det tråkiga, så känner man verkligen er glädje över att ni har varandra. Över att ni båda har eran älskade nära. Att ni hittat varandra. Jag är så glad för eran skull!!! Jag är dock dålig på att (hinna) kommentera det jag läser...blir oftast, av någon outgrundlig anledning :), avbruten...men läser nästan varje dag. Vi tänker på er och vill gärna komma och hälsa på er nästa gång ni är hemma och när det passar ur bacillsynpunkt etc. Och tack snälla, än en gång, för de fina presenterna Elina fick. Jag kan inte beskriva hur glada vi blev! Men nu måste jag sluta så det finns lite plats kvar även för andra att lämna en kommentar. Varma kramar till er båda och god natt! Vi hörs!

Anonym sa...

Precis som jag ser fram emot era inlägg med spänning, så ser ni ju fram emot våra kommentarer. Visst Arnold är din goa sambo värd att älskas. Hon är klokheten personifierad i en "relativt" ung kropp. Vi har haft många och långa samtal om livet.
Håller tummarna att det ska funka med att vi ses i Piteå till veckan, Nina! Det skulle vara jätteskoj. Känns som om det var år och dagar sedan. (det kanske det var också?)
Jag ska hålla mig frisk som en nötkärna så att du inte drar hem några otäcka baciller till älsklingen din!
Kram och trevlig helg, från Cissi som planerar att söka botten på en vinflaska i kväll. 40-års fest för en god vän!

Anonym sa...

Kul att få veta lite vad du pysslar med på dagarna, även om det inte är så mycket. Kul att du har tillgång till internet iallafall, där kan man ju snöra iväg en hel dag på nolltid.

Hälsa Nina.

Anonym sa...

Tvingar mig själv att läsa din blogg...:) Eftersom du går igenom vad jag gick igenom för några månader sedan, så känner jag att jag måste läsa din blogg. Jag undrar upplever Arnold det som mig? Är det annorlnda för honom? Än så länge verkar vi ha någorlunda liknande upplevelser. även om det är jobbigt och känns långt borta så ska du se att innan du vet ordet av det så är du hemma, transplanterad och färdig och undrar hur fasiken det senaste halvåret gick så snabbt.

Ha det bäst!

Anonym sa...

Utmaningen är tagen=)
Jag har följt Ninas blogg/hemsida jättelänge.
Det började med att jag läste om hunderiet (jag har själv en springer hane).
Jag hade ära att få läsa och imponeras av Fjällrävenloppet? Vilken underbart positiv tjej du måste vara.

Er kärlek och respekt till varandra har lyst igenom från första tiden ni blev tillsammans, själsfrände, tror jag det heter =)

Hoppas att inga elaka baciller hittar er och att ni får gemongå transplantationen så snart som möjligt.

Idol-kväll, själv kör vi med godis och läsk. Kommenterar allt från hår, kläder och scennärvaro, vi är värsta juryn =).

Varma hälsningar till er båda
Linda

Anonym sa...

Här är jag :)

Idag är det Fredag och precis som för er så innebär det Idoltittande för mig och sambon!!

Stora varma kramar

Anonym sa...

Hallå!
Trevlig helg på er! Skönt med fredag. Jag ska snart smita hem och sova en stund i eftermiddag. Det är underbart skönt och betyder helg för mig!

Vi ser aldrig idol längre. Tidigare säsonger har vi sett men den här började vi aldrig ens titta på... Fast jag gillar ju Carola så ikväll kanske jag skulle kolla...

Sköt om er och håller undan baciller!
Kram till er båda!
/Malena

Anonym sa...

Den sista behandlingen tyckte jag var bäst...om man nu kan prata om bra i detta sammanhang. Då vet man att det är sista gången och man vet hur det skall bli då man gjort det två ggr innan. Ja vissa dagar är man inte kaxig. Om man skall prata grönsaker var jag nog en salladsplanta i kruka inne på tredje dagen i kyskåpet....inte helt fräch.
Lycka till när det gått någon vecka och du är på botten igen. Håll bascillerna stången !!!

Johan sa...

Jag kikar in och ser var ni skriver nästan varje dag.

Sen kan jag tipsa om min mobilblogg om du har lite att göra på dagarna. Laddar upp en bild dit lite då och då med mobilen :)
Tror att det bara är att klicka på mitt namn här men är ganska ny på detta..
Ha det fint båda två!

Anonym sa...

Käre vän och son, du kan nog bli en bra författare vad det lider.Efter besöket hos dig i dag är det en lisa för själen att se dig vid så gott mod, samt att du mentalt och kroppsligt ser fram emot det som för framtiden ska göra dig helt frisk. Det lättar på trycket i våra hjärtan.
Vi är alltid med dig natt som dag, i våra tankar.
"Många kramar" från oss

Anonym sa...

Hej Arnold och Nina!
Vi är ofta in och läser eran blogg. Ni skriver så mycket fina saker. Eran kärlek till varandra fullkomligt lyser! Trots allt det jobbiga ni går igenom så är ni ändå som en saga! En oerhörd, lycklig och fantastisk kärlekssaga som vi bara måste få fortsätta följa!
Vi tänker på er - OFTA! Hoppas att ni känner att vi i bland försöker att skicka lite extrakraft till Er.
Ni är toppen!
Kramar i massor från
Malin & Erika i Ludvika
SortGuldarna Divino och Tio hälsar också.

malin.fredrik.andersson@tele2.se
www.mysflattar.piczo.com

Anonym sa...

Hej på er!
Arnold skaffar säkert egen blogg när han kommer ut från sjukan! Det är så härligt att läsa hur positiva ni är inför framtiden. Trevligt också att Arnold och Roine har fått kontakt! Tänker på er!!!
Massor av kramar, Anne-Lie, Jack och Micka

Anonym sa...

Halloj !
Jag heter Åsa o bor i Västerbotten,träffade/såg dig Nina på ett jaktprov i Skellefteå för ca 2-3 år sen.Tror att du startade en golden i ökl kanske. Var funktionär själv.Hittade hemsidan för ett tag sen via en annan sida o sen har jag följt er färd.Önskar er all lycka till.
Kram Åsa o flatten Nemo
Kolla min sida om ni vill:
asa.nemo.dinstudio.se

Anonym sa...

Jag har fått läsa ikapp mig lite då jag haft mängder att göra! Men när man sitter här med en kopp te och läser era inlägg så blir mörkret och kylan så mycket mysigare? Ni skriver ju så otroligt vackert! Dessutom är vardagen (även om den innebär att ligga som en grönsak och glo på biljakter) den bästa dagen! Ni har ju varandra och kan se fram emot, minst 60 år tillsammans! :)

Anonym sa...

Heja Arne!!! :)
Härligt att läsa dina blogginlägg...
Vi håller tummar å klor för er!!!
Å förresten.. ett förslag på aktivitet är Facebook. Det brukar jag ägna mig åt när det är segt på jobbet (kan säga det nu när du inte är min/vår chef längre haha )

Kram från Emma, Sigge och Johan (även om den sistnämnde arbetsnarkomanen just nu tillbringar sin tid i en taxi...)

Anonym sa...

jag är ofta inne på eran hemsida och följer era dagar...ni är så otroligt duktiga på att skriva :)

många kramar från malin

malin.rocklin@hotmail.com

Anonym sa...

Japp jag får väl skriva lite jag med även om ni vet att jag är en flitig läasre :-)
Hann precis hem från Sundsvall i tid till Idol.Fort gick det, vad gör man inte för Carola...haha
Hoppas vi ses snart.
Kram på er

Anonym sa...

Jag tittar in här så gott som dagligen för att se om ni skrivit någonting nytt. Roligt att få ta del av din vardag där från sjukhussängen. Visst har man det ju bra då man ligger där på sjukan, men nog längtar man ju hem precis hela tiden.
Hoppas att denna sista cellgiftkur går bra och även den kommande transplantationen.
När ungefär beräknar de att den kan komma att bli av förresten?
~Anita

Anonym sa...

Hej Arnold och Nina,
Jag hade Nina som "fröken" på kurs för några år sedan. Efter det har vi mest träffats någon gång på jaktprov. Har följt Ninas blogg sporadiskt ända sedan du Arnold gick under kodnamnet Kärleken ;-)
Skickar kramar från mig och hundpussar från Trippa

Anonym sa...

Jag läser varje dag! Men det vet ni nog redan! kollar nog förbi här 5-10 ggr varje dag. Kram på er!

Anonym sa...

Jag läser också, kommenterar då och då, men kikar in allt som oftast var dag :). Jag tycker att ni verkar vara så starka ihop och det är jag glad över! Kram på er båda!

Anonym sa...

Är in varje dag för att kolla om ni skrivit något nytt i bloggen!!!
Det är inte bara en gång jag suttit med blanka ögon och läst,det är så nyttigt att läsa för vem som helst av oss kan drabbas....och kanske kommer att drabbas.Men ni verkar så starka ihop,och det är viktigt.
Sköt om er!!

Anonym sa...

Hej Arnold och Nina, vi läser era inlägg, tyvärr inte så duktiga på att skicka en hälsning till er, men tänker på er. Får ta "en kaffe" via telefon till veckan?! Kram Tiina och Patrik

Anonym sa...

jag är också inne och läser ganska ofta

Anonym sa...

Är in & kikar om ni skrivit ngt nytt & ser att Arnold skrivit en hur lång radda som helst! ;)
& måste ju anta utmaningen då också förstås..
Hoppas du/ni får en hyfsad vecka!

Anonym sa...

Jag har aldrig skrivit en kommentar förr, men jag har följt med på resan så gott det går via er blogg. Jag håller tummarna för dig Arnold varje dag och jag vet ju hur driven och stark Nina är. Ni är helt fantastiska och ni är underbara på att försöka hålla modet och geisten uppe. All heder och respekt åt er. Hoppas ni får 50 år + ihop...jag hoppas på 60. Jag tror på er och det är ett "udda" nöje att följa med er. Med det menar jag att det är så otroligt intressant att gå in på sidan och se hur det går...om än det ligger en form av "tragikomisk" anda över det hela. Det är ett smärtsamt nöje och än en gång. Jag håller på er.

Anonym sa...

Tjena Grabben!!!
utmaningen antagen=)
Måste säga att man blir lite avundsjuk att man inte bor kvar i Lule när man läser om bastukvällen;)
Ha det gött
Urban

Anonym sa...

Utmaningen är antagen. Förresten så har jag antagit en annan utmaning också... är numera blondin!!! eller ljusgul... om man vill se kritiskt på det hela.
Kram
Anna K