Dag + 20
Värdena fortsätter åt rätt håll. Vita på 0.3 idag. CRP 270.
Arnold känner att allmäntillståndet är lite bättre. Däremot så besväras han av mer smärtor i bröstet. Idag har han genomgått ultraljud av hjärtat igen. Resultatet var oförändrat. Det finns fortfarande för mycket vätska kring hjärtat. Vätskan hindrar hjärtat från att fungera ultimat. Han har dessutom massor med slem i svalget och hostar ut en hel del av det. Det är jättebra. Slemmet ska väck. Dock får hostan smärtorna att framträda. En ond cirkel alltså.
Idag har de stängt av dialysen. Han har tappat ca 10 kg under dialysen. Vi är kvar på intensiven ändå. Han måste få igång kissandet. Annars kommer all vätska han får i sig att göra att han sväller upp igen.
Idag ska jag framföra en hälsning till er från Arnold själv.
Jag citerar ord för ord.
”Det har varit riktigt, riktigt tunga dagar. Det har varit mycket tyngre än jag trodde att det skulle bli. Men jag har en känsla i kroppen av att allt är på rätt väg. Jag vill att ni ska veta vilket enormt stöd Nina har varit under den här tiden. Jag uppskattar alla era kommentarer och ert stöd”
Idag måste jag få avreagera mig lite igen. Vi hade en så klantig sjuksköterska i förmiddags. Jag vart rent ut sagt förbannad. Arg. Jag som anhörig ska inte behöva ta ansvar över att se till att läkemedel ges och doseras rätt. Det ansvaret vill jag inte ha.
Arnold har ett läkemedel som är livsviktigt för att den nya benmärgen ska kunna komma igång på ett bra sätt och inte krocka med hans kropp. Livsviktigt. Detta läkemedel får han två gånger per dygn. Varje dag tar man koncentrationsprover för att se halten av läkemedlet i blodet och ändrar därefter doseringen. Det är ett starkt läkemedel så den slang det går in i kan inte användas för koncentrationsprover. Då skulle värdet bli felaktigt vilket skulle leda till att doseringen blir fel vilket skulle kunna orsaka stora problem. Han har en slang som är reserverad för detta läkemedel. Denna slang är tydligt märkt.
Idag när en sköterska skulle koppla loss honom ser jag att hon haft läkemedlet i en annan slang. Jag påtalar detta. Hon ser förvånad ut och börjar skylla ifrån sig och intar försvarsposition. Hon inser att hon gjort fel men bortförklarar det. Nu har Arnold 2 av sina 3 infarter förstörda för provtagning. Huruvida den tredje, oförstörda kan användas är inte säkert eftersom den går ihop med den infarten som sköterskan förstörde. Det värsta är att om jag inte hade sett detta så skulle proverna framöver ha blivit missvisande. Då hade doseringarna blivit felaktiga. Vilket skulle ha kunnat få förödande konsekvenser.
Dåligt!
Jag förstår att de bara är människor. Alla kan fela. Men när det gäller min älskades liv så finns inte utrymme för fel. Det ser jag banne mig till.
Överlag har jag stenkoll på alla läkemedel och prover. Det är nästan ett heltidsjobb. Jag känner att jag både vill och tyvärr måste hålla koll och se till att allt blir rätt. Speciellt vid skiftbyten och när vi får nya sköterskor. Dock tycker jag inte att jag ska behöva ha koll. Inte alls faktiskt. Dagens incident bevisar dock att jag måste det.
Värdena fortsätter åt rätt håll. Vita på 0.3 idag. CRP 270.
Arnold känner att allmäntillståndet är lite bättre. Däremot så besväras han av mer smärtor i bröstet. Idag har han genomgått ultraljud av hjärtat igen. Resultatet var oförändrat. Det finns fortfarande för mycket vätska kring hjärtat. Vätskan hindrar hjärtat från att fungera ultimat. Han har dessutom massor med slem i svalget och hostar ut en hel del av det. Det är jättebra. Slemmet ska väck. Dock får hostan smärtorna att framträda. En ond cirkel alltså.
Idag har de stängt av dialysen. Han har tappat ca 10 kg under dialysen. Vi är kvar på intensiven ändå. Han måste få igång kissandet. Annars kommer all vätska han får i sig att göra att han sväller upp igen.
Idag ska jag framföra en hälsning till er från Arnold själv.
Jag citerar ord för ord.
”Det har varit riktigt, riktigt tunga dagar. Det har varit mycket tyngre än jag trodde att det skulle bli. Men jag har en känsla i kroppen av att allt är på rätt väg. Jag vill att ni ska veta vilket enormt stöd Nina har varit under den här tiden. Jag uppskattar alla era kommentarer och ert stöd”
Idag måste jag få avreagera mig lite igen. Vi hade en så klantig sjuksköterska i förmiddags. Jag vart rent ut sagt förbannad. Arg. Jag som anhörig ska inte behöva ta ansvar över att se till att läkemedel ges och doseras rätt. Det ansvaret vill jag inte ha.
Arnold har ett läkemedel som är livsviktigt för att den nya benmärgen ska kunna komma igång på ett bra sätt och inte krocka med hans kropp. Livsviktigt. Detta läkemedel får han två gånger per dygn. Varje dag tar man koncentrationsprover för att se halten av läkemedlet i blodet och ändrar därefter doseringen. Det är ett starkt läkemedel så den slang det går in i kan inte användas för koncentrationsprover. Då skulle värdet bli felaktigt vilket skulle leda till att doseringen blir fel vilket skulle kunna orsaka stora problem. Han har en slang som är reserverad för detta läkemedel. Denna slang är tydligt märkt.
Idag när en sköterska skulle koppla loss honom ser jag att hon haft läkemedlet i en annan slang. Jag påtalar detta. Hon ser förvånad ut och börjar skylla ifrån sig och intar försvarsposition. Hon inser att hon gjort fel men bortförklarar det. Nu har Arnold 2 av sina 3 infarter förstörda för provtagning. Huruvida den tredje, oförstörda kan användas är inte säkert eftersom den går ihop med den infarten som sköterskan förstörde. Det värsta är att om jag inte hade sett detta så skulle proverna framöver ha blivit missvisande. Då hade doseringarna blivit felaktiga. Vilket skulle ha kunnat få förödande konsekvenser.
Dåligt!
Jag förstår att de bara är människor. Alla kan fela. Men när det gäller min älskades liv så finns inte utrymme för fel. Det ser jag banne mig till.
Överlag har jag stenkoll på alla läkemedel och prover. Det är nästan ett heltidsjobb. Jag känner att jag både vill och tyvärr måste hålla koll och se till att allt blir rätt. Speciellt vid skiftbyten och när vi får nya sköterskor. Dock tycker jag inte att jag ska behöva ha koll. Inte alls faktiskt. Dagens incident bevisar dock att jag måste det.
10 kommentarer:
Åh så skönt att det går åt rätt håll! Äntligen!!! Det var ni väl värda efter många långa jobbiga dagar - och nätter. Du är så stark och klok Nina! Åh vilken tur att Arnold har dig - du är hans bodyguard!!! Vissa fel får man faktiskt inte göra när man är sjuksköterska - man har ju en annan persons liv i sina händer!!!Så bra att du är där och har koll - även om jag kan hålla med om att du inte borde behöva det!
Vi applåderar eran kämparglöd samt de vitas återtåg!!!
Kramar
Malin och gänget!
Roligt att höra att det är på bättringsvägen! Äntligen! Håller tummarna på fortsatt frammarsch av de vita!
Trist att läsa om slarvet som inträffar. Som anhörig i din situation har man nog mkt som tar på krafterna, att dessutom känna att man måste hålla koll på personalen är inte som det ska! Hoppas att de lärt sig av misstagen och att det inte händer igen.
Kämpa på!
Dt är ju för jävligt rent ut sagt, att du tvingas hålla koll. Det är inte kul att läsa. Att det missas på det viset.
Härliga nyheter med högre resp lägre värden. Toppen!
Hälsa de vita :-) (och Arnold förstås...)
Kram!
/Malena
Heisann!
Vi har fulgt bloggen deres i det siste, og har tenkt mye på dere og den sterke historien dere skiver her. Så bra at alt går riktig vei nå! Håper det ikke er så lenge til dere kan komme hjem til gården og hundene - det fortjener dere! Stå på Arnold!!!
Hej på er!
Vad skönt att höra att det går åt rätt håll! Vi tänker ofta på er här från Uppsala! Stor kram till er båda och fortsätt med er positiva inställning!
Veronica & Ubbe
Skönt att höra att det går åt rätt håll! Det kanske finns någon kulvert där du kan gå ner och avreagera dig? Kramar och positiva vibbar skickar vi till er!
kämpa på, det här ser ju ljust ut, ge sjuktanterna en känga, de är har betalt att göra rätt! hälsningar jonas linda moa filip
Vilken tur att du är alert! Fast så ska det inte vara, vi måste ju kunna lita på att saker blir rätt gjorda speciellt när det gäller liv och död. Skönt i allafall att det börjar gå mot rätt håll! Att du finns där för Arnold bidrar ju till att han blir bättre!/Kram
Oh yeah! Det händer i våra länder. Härligt att höra!
Hoppas att du kan få tillbaka förtroendet för de människor som arbetar på sjukhuset. Det är ju jäkla dåligt att det missas när det är så kritiskt läge. Tråkigt att du måste ha den kontrollen. Dåligt måste jag säga. TUR att Arnold har dig, du lämnar aldrig något åt slumpen.
Kram Cissi
Hej
Dåligt av sköterskan att inte ha koll..Och sen skylla ifrån sig..Det finns inga ursäkter..Jag förstår att du blir arg..
Och vi håller tummarna för dom vita.. hälsa Arnold att han är en riktig kämpe..och det är du med..
kram eva med gänget
Skicka en kommentar