Dag + 38

Svårt att förstå att vi varit här i 48 dagar. Det är länge. För länge.
Lessheten sitter i. Vi är uttråkade och med stor hemlängtan. Dagarna ser likadana ut. Ingenting händer. Kanske ska vi vara glada så länge ingenting blir sämre. Vi önskar bara att vi kunde se större framsteg. Arnold mår helt ok. Kräks lite. Har småfeber. Frossar till och från. Tappar vikt. Mest av allt är han dock less. Allmäntillståndet påverkas av att han mår dåligt mentalt.

Dagens värden. HB 88. LPK 4.3. TPK 27. CRP 122.

Ibland känns detta som ett fängelse. Vi sitter i ett rum på ca 15 kvm. Det enda vi ser utanför fönstret är betong. Vi har suttit här i 7 veckor. Instängda.

Arnold är på många sätt mer less än jag. Han har också en, enligt mig alltför negativ inställning. Många negativa ord och tankar. Jag måste peppa upp honom hela tiden. Det är svårt. Svårt att peppa när man egentligen själv behöver peppning. Jag får peppa mig själv också! :)

Jag försöker att tänka framåt. Vara positiv. Optimistisk. Hitta på och engagera mig i framtida projekt. Saker som ska ske när vi kommer hem. Sådant som komma skall. Spännande saker. Framtiden.

Det finns många tankar som förändras när man går igenom sånt här. Värderingar omkullkastas. Prioriteringsordningen revideras. Man inser att meningar som man inleder med orden "någon gång ska jag..." bör man fundera en extra gång över. Är det något man vill göra så ska man försöka göra det. På en gång. Inte vänta. Då kanske det aldrig blir av. Ordspråket "Skjut inte till morgondagen det du kan göra idag" får en ny innebörd. Morgondagen kanske inte kommer. Alls.

En annan vanlig tanke inleds med "när jag blir pensionär ska jag...". Samma visa här. Fundera över vad det är du vill och varför du väljer att vänta med det. Vill du det nu, gör det nu! Lev livet medan ni kan!

Vi hoppas själv givetvis kunna leva som vi lär. När vi får börja leva igen hoppas jag att vi kommer att göra en del förändringar i våra liv. Förändringar som har sin botten i dessa tankar.

Idag har jag tagit en långpromenad ute i solen. Det var ljuvligt. Saknade hundarna dock. Jag handlade lite saker som jag till viss del hoppas kan råda bot på tristessen. Två tidningar. En resetidning och en jakttidning. (Inbjuder till framtidsplaner). Tre filmer. (Härligt att han orkar se film igen) Kortspelet UNO. (kompletterar vår redan enorma spelsamling) Jag tror starkt att vi till en liten del faktiskt kan påverka vår sitiuation. "Man har inte roligare än man gör sig" håller inte fullt ut i detta läge men lite grann tycker jag att vi kan lära ur de orden.

Ikväll väntar schlager. Som den schalgernörd jag är kommer jag att sitta och bedöma, ha åsikter, såga och jubla vartannat. Fullständigt oväntat är min favorit hittills faktiskt Sanna Nielsen från förra veckan. Jag gillar inte henne som den klämkäcka dansbandstjejen. Som en powerballaddrottning var hon dock underbar. Sällan en helt ny, ohörd ballad fastnar så som hennes låt gjorde. Jag tyckte den/hon var grym!

Jag älskar ordspråk (surprise, surprise).

Jag bläddrade i några fina ordspråks- och citatböcker och hittade detta som jag fastnade för just idag.

"En enda solstråle är nog för att driva bort många skuggor"

(Franciscus av Assissi)