Dag + 26
Arnold vill börja med att tacka för alla gratulationer! :)

När man legat på sjukhus så länge som Arnold har gjort. När man varit sjuk så länge. Då är det inte konstigt att man blir less. Riktigt less. Enligt mig finns det två sätt att hantera det på. Lessheten. Antingen kan man bli less och lägga av. Inte ge upp men lägga av. Inta en passiv roll. Ligga i sängen och invänta tillfrisknandet. Passivt. Eller så kan man inta en aktiv roll. Hitta jävlaranamman. Göra allt som står i ens makt för att påskynda tillfrisknandet. Aktivt.

Igår kände jag att det var dags att kicka Arnold i rumpan. Han fick sig en mild utskällning. En kort föreläsning. En predikan om ni vill. Oavsett vilket man benämner det som så fick det önskad effekt. Idag har jag en aktiv Arnold som använder lessheten på ett konstruktivt sätt. Bra!

Idag har vi tagit en kort promenad ute. Med rullstol. Arnold gick dock ca 150 meter själv. Det gick inte undan. Till och med Agda 88 med rollator gjorde en omkörning men vad spelar det för roll. Han är på benen i alla fall. Om nån vecka får Agda 88 passa sig! :)

Värden idag; HB 90. LPK 5.8. TPK 11. CRP 174.

Från och med nu kommer han inte att dopas med läkemedlet som sätter sprutt på de vita. Så till imorgon kan vi förvänta oss en liten nedgång. Han har tappat vikt. Ligger bara några kilo över matchvikten. Han har även börjat äta lite smått. Allt går åt rätt håll.

Idag är vi dock återigen oroliga för lillkillen därhemma. Peak.

Han har kräkts och inte ens kunnat behålla vatten sedan natten mellan lör-sön. Ikväll har mamma och pappa tvingats åka in på djursjukhus med honom igen. Min misstanke är att han svalt något olämpligt. Suck.